En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka för att kvalificera som dagstidning. Publikationen präglas av aktualitet och bredd i bevakningen, med exempel på format som broadsheet och tabloid – traditionella mått för broadsheet är 600 x 380 mm.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Nyheter från hela världen |
- Sveriges lag kräver minst en gång per vecka för definitionen.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Vanlig utgivning dagligen eller flera gånger i veckan.
- Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning används.
- Format som broadsheet (600 x 380 mm) och tabloid förekommer.
- Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
- Innehåller både nyheter och opinionsbildning.
| Form | Obestämd singular | Bestämd singular | Obestämd plural | Bestämd plural |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | dagstidning | dagstidningen | dagstidningar | dagstidningarna |
| Genitiv | dagstidnings | dagstidningens | dagstidningars | dagstidningarnas |
Vilka kriterier definierar dagstidningen?
Dagstidningen utmärks av fyra centrala egenskaper: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet, enligt Nationalencyklopedin.
Periodicitet och frekvens
Regelbunden utgivning är kärnan, ofta dagligen med varianter som sexdagars- eller sjudagarsutgivning, som beskrivs på Wikipedia.
I Sverige räcker minst en gång per vecka enligt lag, till skillnad från internationella krav på två gånger.
Format och presentation
Traditionella format som broadsheet mäter 600 x 380 mm, medan tabloid är mindre och vanligare idag.
Hur har svenska dagstidningar utvecklats historiskt?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första, senare omdöpt till Post- och Inrikes Tidningar. Under 1700-talet ökade antalet titlar. Dagligt Allehanda startade 1776 med utgivning alla dagar.
På 1800-talet exploderade antalet tidningar och påverkade demokratiseringen starkt.
Idag finns cirka 150 dagstidningar trots konkurrens från TV och internet, enligt Språktidningen.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
År 2006 hade Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar.
Sverige har relativt höga upplagor internationellt, även om läsarsiffrorna minskar.
Viktiga händelser i svensk presshistoria
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar som en av de första.
- 1776: Dagligt Allehanda blir först med daglig utgivning alla dagar.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter börjar utkomma.
- 1800-talet: Explosiv tillväxt av tidningar och demokratisering.
- 2006: Aftonbladet toppar med 416 500 exemplar.
- Idag: Cirka 150 aktiva dagstidningar kvar.
Etablerade fakta och oklarheter om dagstidningar
| Etablerad information | Oklar eller ofullständig |
|---|---|
| Definition i svensk lag: Minst en gång per vecka. | Aktuella exakta upplagor efter 2006. |
| Kriterier: Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet. | Internationella variationer i frekvenskrav. |
| Historia från 1645 med Ordinari Post Tijdender. | Exakt antal tidningar under 1700-talet. |
| Största 2006: Aftonbladet 416 500 exemplar. | Nutida ledande tidningars positionsförändringar. |
| Etymologi belagd sedan 1780. | Exakta ursprung för alla termer. |
| Cirka 150 dagstidningar idag. | Framtida påverkan från digitala medier. |
Språklig bakgrund och etymologi
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och syftar på daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning, enligt Wiktionary.
”Tidning” kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder nyhet eller underrättelse, inte frekvens, som förklaras på Janolof Bengtssons blogg.
På engelska motsvaras det av daily newspaper, per Cambridge Dictionary.
”Tidning” betecknar innehåll som nyhet, inte utgivningsfrekvens.
Källor och referenser för dagstidningar
Svenska dagstidningar har en lång historia från 1645 och inkluderar titlar som Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten.
Dagstidningen kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning av dagstidningens roll
Dagstidningar bildar grunden i svensk nyhetsförmedling med rötter i 1600-talet, präglade av regelbundenhet och bredd, trots utmaningar från digitala medier.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
Dagstidning kräver minst veckovis utgivning i Sverige med nyhetsfokus, medan veckotidning utkommer en gång i veckan utan samma krav.
Vilket är det äldsta svenska exemplet?
Ordinari Post Tijdender från 1645, senare Post- och Inrikes Tidningar. Relaterad kalla: Australiainsight.
Vad är broadsheet?
Traditionellt format på 600 x 380 mm.
Hur många dagstidningar finns idag?
Cirka 150 i Sverige.
Vad betyder sexdagarsutgivning?
Utgivning sex dagar i veckan.
Varför minskar läsarsiffrorna?
Konkurrens från TV och internet påverkar.
Vilken är skillnaden mot internationell definition?
Sverige: minst en gång/vecka, ofta två internationellt.
Relaterade artiklar
Joel Holmberg är chefredaktör på Ledartorget och ansvarar för kulturpolicy, redaktionella standarder.