En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka.
Internationellt krävs ofta minst två utgivningar per vecka för att kvalificera som dagstidning. Publikationen kännetecknas av aktualitet och bred tillgänglighet.
Denna form av media har spelat en central roll i samhällsinformationen i Sverige sedan 1600-talet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Dagstidningar utkommer ofta dagligen eller flera gånger i veckan.
- Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning används.
- Tidningar med längre intervall kan ändå räknas som dagstidningar.
- Format inkluderar broadsheet och tabloid.
- Innehållet strukturerar nyheter och åsikter med löpsedel och bilagor.
- Ordet dagstidning belagt sedan 1780.
- ”Tidning” kommer från fornsvenska för ”nyhet”.
| Faktum | Detalj |
|---|---|
| Svensk lagdefinition | Minst en gång per vecka. |
| Internationell norm | Ofta minst två gånger per vecka. |
| Broadsheet-format | 600 x 380 mm. |
| Hyponymer | Morgontidning, kvällstidning. |
| Engelsk översättning | Daily newspaper. |
| Antal i Sverige idag | Cirka 150. |
| Aftonbladet (2006) | 416 500 exemplar vardagar. |
| Expressen m.fl. (2006) | 326 000 exemplar. |
Hur definieras dagstidning i Sverige och internationellt?
Dagstidningar har fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa gäller globalt men med variationer i utgivningsfrekvens.
Svensk lagstiftning
I Sverige räcker minst en utgivning per vecka för att vara dagstidning, förutsatt reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning. Wikipedia beskriver detta tydligt.
Internationella kriterier
Internationellt efterfrågas ofta minst två utgivningar per vecka. Källor som Nationalencyklopedin betonar de klassiska kriterierna.
Publicitet innebär att tidningen är tillgänglig för allmänheten, inte begränsad till en sluten grupp.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Historiska siffror från 2006 visar Aftonbladet med 416 500 exemplar på vardagar, oberoende socialdemokratisk. Expressen, GT och Kvällsposten nådde 326 000 exemplar, oberoende liberala.
Sverige har relativt höga upplagor internationellt. Idag finns cirka 150 dagstidningar trots digital konkurrens.
Historien för dagstidningar i Sverige
Tidiga år
Dagstidningar getts ut sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender startade 1645 och blev senare Post- och Inrikes Tidningar. Svenska dagstidningars historia dokumenteras väl.
1700- och 1800-talet
Antalet ökade under 1700-talet. Dagligt Allehanda från 1776 var först med daglig utgivning. På 1800-talet växte pressen och påverkade demokratiseringen med tidningar som Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867). Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Pressens expansion på 1800-talet bidrog starkt till demokratiseringen i Sverige.
Viktiga händelser i tidslinjen
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar.
- 1776: Dagligt Allehanda med daglig utgivning. Språktidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 1780: Ordet ”dagstidning” belagt. Wiktionary.
- 2006: Toppulagor registreras för Aftonbladet och Expressen.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklar eller äldre data |
|---|---|
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Aktuella upplagor efter 2006. |
| Historia från 1645. | Exakt antal idag varierar. |
| Svensk lag: minst veckovis. | Internationella variationer i definition. |
| Etymologi från 1780. | Framtida formatförändringar. |
Etymologi och språklig bakgrund
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och avser regelbunden daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Inte relaterat till tidsperiod. Janolof Bengtsson.
På engelska heter det daily newspaper. Cambridge Dictionary.
”Tidning” syftar på nyhet, inte tid, trots folklig uppfattning.
Källor och referenser
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.”
Glosbe
”Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet.”
Nationalencyklopedin
Sammanfattning: Nyckelpunkter om dagstidningar
Dagstidningen är en regelbunden nyhetskälla med rötter i 1600-talets Sverige, präglad av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Trots digitala utmaningar överlever cirka 150 titlar med historiskt starka upplagor.
Vad krävs för att vara dagstidning i Sverige?
Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning minst en gång per vecka enligt lag.
Vad är broadsheet?
Ett traditionellt format på 600 x 380 mm.
Varför kallas det tidning?
Från fornsvenska för ”nyhet” eller ”underrättelse”.
När startade de första svenska dagstidningarna?
1645 med Ordinari Post Tijdender.
Vilka var största 2006?
Aftonbladet 416 500 och Expressen 326 000 exemplar.
Vad är sexdagarsutgivning?
Utgivning sex dagar i veckan.
Engelsk term för dagstidning?
Daily newspaper.
Relaterade artiklar
Emil Sandell är reporter för livescen och festivaler på Ledartorget och ansvarar för konserter, festivaler, turnéer.