onsdag, 6 maj
Nyheter, nöje och nästa grej att göra.

Dagstidning – Definition, Historia och Roll i Sverige

Av Henrik Nilsson · mars 28, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och vänder sig till en bred allmänhet. I Sverige definieras den lagligt som en skrift med regelbunden nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt sett kräver definitionen ofta minst två utgivningar per vecka.

Dagstidningar utmärks av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De ger regelbunden utgivning med tonvikt på färska nyheter, är tillgängliga för alla och spänner över ett brett spektrum av samhällsfrågor och globala händelser.

Begreppet ”dagstidning” myntades på 1780-talet och betonar daglig nyhetsförmedling, med underkategorier som morgontidning och kvällstidning.

Vad definierar en dagstidning?

Kriterium Beskrivning
Periodicitet Regelbunden utgivning, ofta dagligen eller flera gånger i veckan.
Aktualitet Fokus på aktuella nyheter.
Publicitet Tillgänglig för allmänheten.
Universalitet Bred täckning av samhälle och värld.
  • Sveriges lag kräver minst en gång per vecka för dagstidning.
  • Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
  • Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning förekommer.
  • Etymologi från 1780-talet, relaterat till daglig nyhetsförmedling.
  • Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
  • Format som broadsheet (600×380 mm) används traditionellt.
Aspekt Detalj Källa
Definition Sverige Minst en gång/vecka, nyhetsförmedling Wikipedia
Internationellt Ofta minst två gånger/vecka NE
Kriterier Periodicitet, aktualitet m.m. NE
Utgivning Sex- eller sjudagars Wikipedia Dagstidning
Etymologi Från 1780-talet Wiktionary
Format Broadsheet 600×380 mm Wikipedia Dagstidning
Namnexempel Innehåller ofta ”tidning” eller ”dagblad” Språktidningen
Engelska Daily newspaper Cambridge

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Tidiga århundraden

Dagstidningar har utgivits i Sverige ända sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de allra första och bytte senare namn till Post- och Inrikes Tidningar.

Historisk bakgrund

Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.

1700-talet

Under 1700-talet ökade antalet tidningar markant. År 1776 lanserades Dagligt Allehanda som den första med sjudagarsutgivning. For mer information, se Australiainsight.

1800-talet

Pressen expanderade explosionsartat under 1800-talet och spelade en nyckelroll i demokratiseringen. Främst exempel är Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Sydsvenska Dagbladet.

Vilka är de största svenska dagstidningarna idag?

Sverige räknar runt 150 dagstidningar, även om läsarantalet minskat på grund av tv och internet. Bland de största 2006 fanns Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk, 416 500 exemplar på vardagar) och Expressen (oberoende liberal, inklusive GT och Kvällsposten med 326 000 exemplar).

Traditionella broadsheet-format har delvis vikits för tabloid. Många tidningsnamn bär ”tidning” eller ”dagblad”, som Helsingborgs Dagblad.

Utgivningsfrekvens

Sexdagarsutgivning innebär sex dagar i veckan, medan sjudagarsutgivning täcker alla dagar.

Viktiga milstolpar i svensk dagspresshistoria

  1. : Ordinari Post Tijdender startar. Wikipedia
  2. : Dagligt Allehanda blir första sjudagarsutgivningen. Wikipedia Svenska dagstidningar
  3. : Göteborgs-Posten grundas. Språktidningen
  4. : Dagens Nyheter startar. Wikipedia
  5. 1800-tal: Explosiv tillväxt och demokratisering. Janolof Bengtsson

Etablerade fakta och osäkerheter kring dagstidningar

Etablerat Oklart eller äldre data
Definition och kriterier enligt lag och encyklopedier. Aktuella upplagor; siffror från 2006 för Aftonbladet och Expressen.
Historiska milstolpar från 1645 och framåt. Exakt antal dagstidningar idag; cirka 150 enligt äldre källor.
Etymologi och översättningar. Påverkan av

Missa inte