När andra ljuset brinner – verser, datum och traditioner

Kanske har du stått där i decembermörkret och undrat över versen som alla kan utantill, men ingen riktigt vet varifrån den kommer – ”När andra ljuset brinner, är snart Lucia här” är en rad som förbinder advent med lucia på ett sätt som få andra traditioner gör. I den här guiden reder vi ut datum, ljusens symbolik och versens gåtfulla ursprung, så att du kan följa med i adventsfirandet med nya insikter.

Antal ljus i adventsljusstaken: 4 ·
Första advent tidigast: 27 november ·
Lucia infaller: 13 december ·
Fjärde advent senast: 24 december ·
Ursprung av ordet advent: Latinets ”adventus”

Vad betyder advent på svenska?

Advent kommer av latinets adventus, som betyder ankomst, och syftar på väntan på Jesu födelse.

Advent är förberedelsetiden inför jul, en period av stillhet och förväntan snarare än fest.

Begreppet är mångbottnat: det handlar både om kyrkoårets början och om en folklig tradition av ljus, bakverk och gemenskap. SO-rummet (utbildningsresurs) beskriver advent som en stämningsfull högtid där ljuset får en central roll i mörkret.

Vad är ursprunget till ordet advent?

• Ordet härstammar från latinets adventus (ankomst)
• Advent infördes som förberedelsetid i kyrkan redan under slutet av 300-talet (SO-rummet (utbildningsresurs))
• Fyra adventssöndagar räknas normalt fram till jul

Det som gör advent unikt i svensk kontext är hur kyrkoårets formalia har vävts samman med hemtrevnad och folktro. Resultatet är en period som sträcker sig över flera veckor och som har fått egna riter – från tända ljus till adventsfika.

Den som vill förstå advent på djupet bör se det som en brygga mellan det sakrala och det vardagliga. Kyrkan markerar tidens gång med söndagar, medan hemmen skapar sina egna markeringar genom ljusstakar och stjärnor i fönstren.

Vad detta innebär: advent förbinder det sakrala och det vardagliga på ett sätt som saknar motsvarighet i många andra länder.

Är första advent alltid i november?

Ja, första advent infaller alltid mellan 27 november och 3 december. SO-rummet (utbildningsresurs) förklarar att advent börjar på fjärde söndagen före jul, vilket ger en rörlig startpunkt som ändras år från år.

Den svenska adventstiden är därmed inte bunden till ett specifikt datum utan till veckodagar. Det gör att perioden kan vara allt från 22 till 28 dagar lång, beroende på hur dagarna faller.

När är den 4e advent?

• Fjärde advent är alltid söndagen före julafton (SO-rummet (utbildningsresurs))
• Fjärde advent infaller som tidigast 18 december och som senast 24 december
• När julafton infaller på en söndag, som 2023, blir fjärde advent samma dag som julafton

Att hålla reda på de rörliga datumen kan kännas krångligt, men mönstret är konsekvent: söndagen räknas baklänges från julafton. Det är en logik som kyrkan har använt i århundraden och som svenska folket har anpassat till sina egna traditioner.

För familjer med barn är det vanligt att markera varje adventssöndag med en liten ceremoni – kanske genom att tända ljuset tillsammans och sjunga en vers. Denna enkla handling skapar en rytm som gör väntan på jul mer konkret.

Mönstret är tydligt: advent är en rörlig period som kräver eftertanke vid planering.

I vilken ordning tänds adventsljusen?

Ordningen är given: ett nytt ljus tänds varje adventssöndag. Wikipedia (uppslagsverk) beskriver att det på andra advent brukar vara första och andra ljuset tända samtidigt, och att processen fortsätter tills alla fyra ljusen brinner på fjärde advent.

1. Tänd första ljuset på första advent.
2. Tänd första och andra ljuset på andra advent.
3. Tänd första, andra och tredje ljuset på tredje advent.
4. Tänd alla fyra ljusen på fjärde advent.

Den svenska adventsljusstaken har vanligtvis fyra levande ljus, placerade i en rad eller båge. Svenska kyrkan (trossamfund) beskriver den som en ljusstake med ett ljus för varje adventssöndag.

Vad står de fyra ljusen i advent för?

• Första ljuset: Hoppet
• Andra ljuset: Friden
• Tredje ljuset: Glädjen
• Fjärde ljuset: Kärleken

Dessa betydelser är inte nedskrivna i någon officiell kyrklig kanon utan har vuxit fram genom folklig tradition. SO-rummet (utbildningsresurs) noterar att adventsljusen används för att räkna ner mot jul, men att symboliken har lagts till efter hand.

När infaller andra advent?

Andra advent infaller mellan första och tredje advent och har därför inget fast kalenderdatum. SO-rummet (utbildningsresurs) anger att andra advent infaller söndagen efter första advent, det vill säga mellan 4 och 10 december.

Det andra ljuset tänds på andra söndagen i advent. Det är den söndag som oftast hamnar närmast Lucia den 13 december – vilket förklarar varför versen ”När andra ljuset brinner, är snart Lucia här” har fått så stark fäste i svensk tradition.

Sambandet mellan andra advent och Lucia är nära. Många svenska hem firar båda högtiderna inom loppet av några dagar, och versen binder samman dem till en enda berättelse om väntan och ljus.

Vad gör man på första advent?

Första advent är för många svenskar startskottet på julperioden. SO-rummet (utbildningsresurs) beskriver hur man tänder första ljuset i adventsljusstaken och hur adventsstjärnan sätts i fönstret som en symbol för att advent har börjat.

Det är också en helg då många passar på att baka, pynta och umgås. Traditionen att bjuda på glögg, pepparkakor och lussebullar är stark, och första advent är ofta den helg då årets första adventsfika avnjuts.

Vad äter man på första advent?

• Pepparkakor – en klassiker som hör advent till
• Lussebullar – söta saffransbullar som också förknippas med Lucia
• Glögg – varm kryddad dryck som traditionellt serveras med mandel och russin

I många familjer är första advent också den dag då julpyntet åker fram. Adventsstjärnan i fönstret är en av de mest älskade symbolerna, och dess rötter finns i herrnhutismen i Tyskland. Svenska kyrkan, Skara stift (stiftsdokumentation) beskriver hur traditionen med adventsgran – föregångaren till ljusstaken – hämtade förebilder från Tyskland.

Vad bjuder man på adventsfika?

Adventsfikat är mer än bara fika – det är en social ritual. Förutom pepparkakor och lussebullar är det vanligt med olika sorters julkakor, knäck och ischoklad. Hemligheten ligger i att kombinera sött och salt, varmt och kallt.

För den som vill vara värd för ett traditionsenligt adventsfika gäller det att tänka på helheten: tända ljus, doft av kanel och ingefära, och gärna lite musik i bakgrunden. Det är detaljerna som skapar stämningen.

Många väljer också att göra adventsfikat till en återkommande tradition under hela advent – en fika per söndag, med olika tema eller bakverk varje gång.

Har man advent i andra länder?

Ja, många kristna länder firar advent, men traditionerna skiljer sig markant från de svenska. Svenska kyrkan, Skara stift (stiftsdokumentation) förklarar att den svenska fyraljusstaken utvecklades ur den äldre adventsgranen, som i sin tur hämtade inspiration från Tyskland.

I Tyskland är adventskransen med fyra ljus vanligare än ljusstaken, medan andra länder har helt andra sätt att markera adventstiden. I vissa länder är advent en mer religiös högtid, medan den i andra – som Sverige – har blivit en kulturell tradition med starka folkliga inslag.

I vilket land firar man inte jul?

I länder som Japan och Kina är julen mindre utbredd som religiös högtid. Även om kommersiella jultraditioner har spridit sig globalt, är advent som väntetid inför jul i princip okänd i dessa länder.

Det är värt att notera att Sverige är ett av få länder där advent har fått en så stark folklig förankring. Här handlar det inte bara om kyrkobesök utan om en hel säsong av ljus, bakverk och gemenskap som engagerar människor oavsett religiös tillhörighet.

Den svenska modellen med fyra söndagar, fyra ljus och en vers per ljus är unik i sin tydlighet. I andra länder kan advent vara en mer diffus period som flyter samman med julhandeln.

Det som är unikt med Sverige är hur advent blivit en folklig ritual oavsett trosuppfattning.

Vad sjunger man på första advent?

På första advent är det vanligt att sjunga adventspsalmer i kyrkan, men hemma är det ofta de korta adventsverserna som gäller. Den mest kända är ”När första ljuset brinner”, som inleder en versserie där varje ljus får sin egen strof.

Versens ursprung är okänd, men den är mycket spridd i Sverige. SO-rummet (utbildningsresurs) beskriver hur dessa verser har gått från mun till mun och publicerats i allehanda sammanhang utan att någon enskild upphovsperson har kunnat fastställas.

Vem har skrivit versen ”När första ljuset brinner”?

Författaren är okänd. Versen har vuxit fram genom folklig tradition och spridits genom skolor, förskolor och familjer. Det är ett exempel på modern muntlig tradition som har blivit en del av svensk julkultur utan att ha en dokumenterad upphovsperson.

Vad är texten till ”När första ljuset brinner”?

• ”När första ljuset brinner, står julens dörr på glänt…”
• ”När andra ljuset brinner, är snart Lucia här…”
• ”När tredje ljuset brinner, är julen inte långt borta…”
• ”När alla ljusen brinner, är julen äntligen här…”

Utöver dessa verser är vanliga adventspsalmer ”Härlig är jorden” och ”Bereden väg för Herran”. Svenska kyrkan (trossamfund) framhåller att psalmerna har en central plats i gudstjänstfirandet under advent, men att de kortare verserna ofta används i hemmen.

Det finns något särskilt med att versen är anonym. Den tillhör alla och ingen – en kollektiv berättelse som varje familj kan göra till sin egen. Det är kanske hemligheten bakom dess uthållighet.

Adventsljusens historia

Den svenska adventsljusstaken har en förhållandevis kort men fascinerande historia. Svenska kyrkan, Skara stift (stiftsdokumentation) spårar traditionen till 1870-talet, då Ersta diakonianstalt i Stockholm förknippas med det tidiga svenska adventsljuset.

Erstas tidiga adventsgran hade 28 ljus, där sju ljus tändes varje adventssöndag. Svenska kyrkan (trossamfund) beskriver hur denna tradition hämtade förebilder från Tyskland och hur den svenska fyraljusstaken sedan utvecklades ur den äldre adventsgranen.

Från 28 ljus till fyra

• 1870-talet: Ersta diakonianstalt använder adventsgran med 28 ljus (Svenska kyrkan, Skara stift (stiftsdokumentation))
• 1920-talet: Fyraljusstaken börjar säljas i Sverige (SO-rummet (utbildningsresurs))
• 1920–1930-talen: Adventsljusstaken blir vanlig i svenska hem (SO-rummet (utbildningsresurs))
• 1934: Oscar Andersson skapar den elektriska adventsljusstaken (SO-rummet (utbildningsresurs))

Utvecklingen från 28 ljus till fyra är symptomatisk för hur traditioner förenklas och anpassas till nya sammanhang. Den elektriska varianten, som började tillverkas och säljas i större skala några år efter 1934, gjorde att även de som inte kunde ha levande ljus kunde delta i traditionen (Göteborgs-Posten (dagstidning)).

I dag finns adventsljusstaken i nästan varje svenskt hem under december. Den har blivit en så självklar del av julen att många inte reflekterar över dess historia – men den berättar om hur en kyrklig tradition kan förvandlas till en folklig ritual.

Vad detta betyder: tekniken har demokratiserat traditionen men också ändrat dess innebörd.

Relaterad läsning: När andra ljuset brinner – text, ordning och traditioner · När andra ljuset brinner: versens betydelse och advent 2025

Vanliga frågor