När andra ljuset brinner: ordning, texter och adventstraditioner

Det finns en mening som många svenskar kan rabbla utantill men få vet varifrån den kommer. När andra ljuset brinner har den där versen om julklappar, bakning och Lucia blivit en lika självklar del av december som glöggen. Här reder vi ut var texten dyker upp, i vilken ordning ljusen tänds och vad advent egentligen handlar om – med både kyrkohistoria och folkliga varianter.

Första adventssöndagen: tänds det första ljuset · Andra adventssöndagen: tänds det andra ljuset · Ordet advent: kommer från latinets ’adventus’ = ankomst · Antal adventssöndagar: fyra · Vanlig fortsättning på ’När andra ljuset brinner’: ’vi julklappar syr och mamma bakar kakor’

I vilken ordning tänds adventsljusen?

Vad gör man på första advent?

I en traditionell svensk adventsljusstake tänds ett nytt ljus varje adventssöndag, rapporterar SO-rummet (läromedelssajt). Första söndagen i advent tänds det första ljuset, andra söndagen tänds det andra, tredje söndagen det tredje och fjärde söndagen det fjärde. Andra advent är alltså söndagen då två ljus brinner i adventsljusstaken.

Vanliga inslag första advent är att ta fram adventsljusstaken, hänga upp adventsstjärnan och tända första ljuset. Många familjer samlas för att sjunga en adventssång och dricka glögg med pepparkakor.

Mönstret? Det vi i dag tar för givet – adventsljusstaken med fyra värmeljus – är en relativt modern svensk innovation som blev folklig först när elektriciteten nådde var mans hem.

Vad står de fyra ljusen i advent för?

Symbolik i kyrkoåret

Det finns inte en enda officiell tolkning av de fyra ljusens betydelse – i stället lever flera parallella traditioner sida vid sida, enligt SO-rummet (läromedelssajt). Vanliga teman från olika håll är hopp, frid, glädje och kärlek.

• Hopp: Första ljuset – väntan på frälsning, ofta kopplat till Gamla testamentets profetior.
• Frid: Andra ljuset – Johannes Döparens vittnesbörd om Jesus, enligt kyrkoårets texter.
• Glädje: Tredje ljuset – ofta kallat ”Gaudete-söndagen”, den glada söndagen med rosa ljus i vissa kyrkor.
• Kärlek: Fjärde ljuset – Guds kärlek som blir synlig i julens budskap.

I kyrkoåret har varje adventssöndag egna texter; andra söndagen lyfter ofta Johannes Döparens vittnesbörd om Jesus, vilket Saltsjöbadens församling (Svenska kyrkan) kopplar till det dubbla kärleksbudet. Ljusen som helhet signalerar väntan och ljusets ankomst i mörkret.

Implikationen: Den som googlar ”vad står de fyra ljusen för” fäller lätt in i en av flera tolkningar – det är ingen absolut sanning. För den kyrkliga traditionen finns texterna per söndag, men i vardagsrummet får familjen själv bestämma vad ljusen får betyda.

Vad betyder advent på svenska?

Är Jesus född på julafton eller juldagen?

Advent kommer av latinets ’adventus’ som betyder ”ankomst”, förklarar SO-rummet (läromedelssajt). I svensk tradition betyder advent väntan och förberedelse inför jul. Advent inleder kyrkoåret och omfattar fyra söndagar före jul.

Det finns ingen historiskt säker datumangivelse för Jesu födelse. I Sverige firas Jesu födelse traditionsenligt på julafton den 24 december, medan många kyrkor internationellt firar jul på juldagen den 25 december.

Fenomenet med två olika datum är en kvarleva från tidigkristen tid när man inte enades om en exakt födelsedag. För svenska familjer som firar advent innebär detta att julens centrum – julafton – är fast förankrad i den svenska almanackan, oavsett vad kyrkorna i andra länder gör.

Varför firar vi advent i Sverige?

Varför har man adventsstjärnor i fönstren?

Advent har firats i Sverige sedan kristendomens genombrott och har i dag både en kyrklig och en kulturell sida, skriver SO-rummet (läromedelssajt). Adventsstjärnan, en upplyst stjärna i fönstret, symboliserar Jesus som världens ljus och blev vanlig i svenska hem under 1930- och 1940-talen. Stjärnan har tyskt ursprung, enligt SO-rummet (läromedelssajt).

I vilket land firar man inte jul?

Firandet varierar internationellt. I länder utan kristen majoritet kan julen vara en kommersiell högtid eller helt frånvarande i offentligheten. Exempelvis är julen inte en nationell helgdag i länder som Saudiarabien, Kina, Nordkorea eller Japan (där den i stället är en kommersiell högtid med KFC-tradition).

Svenska adventstraditioner inkluderar adventsljus, adventsstjärnor, julkalender, pyssel och bakning. Adventskalendern introducerades i Sverige under 1930-talet, med Svenska Högtider (traditionell webbsajt) som anger 1932 som året för introduktionen.

Varför detta betyder något: Sveriges sätt att fira advent är en hybrid av kristen högtid och folklig vintertradition – en kombination som gör att både den som går i kyrkan och den som bara vill tända ett ljus i fönstret kan vara med.

Vilka är några klassiska adventssånger?

Vilka sånger passar till första advent?

Kända adventssånger i Sverige är ”Bereden väg för Herran”, ”Hosianna, Davids son” och ”Vi tänder ett ljus i advent”. ”Vi tänder ett ljus i advent” räknas i vardagligt tal som en adventspsalm och används ofta vid ljuständning, enligt Ledartorget (blogg).

När andra ljuset brinner – vilken dikt är det?

Textraden ”När andra ljuset brinner” förekommer i dikten ”När första ljuset brinner”, som har olika varianter, skriver Riksrapport (nyhetssajt). Diktens andra vers handlar i vanliga varianter om julklappar, bakning och att julen är halvvägs framme.

”När andra ljuset brinner är snart Lucia här, hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär.”

– Citerad version från Ledartorget (blogg)

I en variant från Saltsjöbadens församling (Svenska kyrkan) kopplas andra ljuset till det dubbla kärleksbudet, medan en användartråd på Familjeliv (diskussionsforum) citerar en mer vardaglig version: ”När andra ljuset brinner vi julklappar syr och vi bakar kakor och har ett fasligt styr.”

”När andra ljuset brinner vi julklappar syr och vi bakar kakor och har ett fasligt styr.”

– Citerad version från Familjeliv (diskussionsforum)

Privat blogg (akvarell.blogspot.com) publicerar en variant med raderna om julklappar, bakning och Lucia. Diktens ursprung är oklart – den saknar dokumenterad upphovsperson och behandlas som en anonym folklig tradition, rapporterar Riksrapport (nyhetssajt).

Uppgiften att Helga Brombauer skulle vara upphovsperson är inte säkert belagd i de tillgängliga källorna (Riksrapport, nyhetssajt). Den exakta tidpunkten när ”god jul” först användes är inte entydigt daterad, men hälsningen finns dokumenterad från 1800-talets senare del, bland annat på julkort.

Mönstret: Adventsversen är en muntlig tradition som lever kvar genom familjer och förskolor snarare än genom litterära original. För den som vill citera dikten finns därför flera likvärdiga varianter – ingen är mer ”rätt” än någon annan.

Adventssöndagarna – en tidlinje

Fyra söndagar, fyra ljus, en tydlig progression mot jul. Här är de fyra adventssöndagarna i ordning, med vad som händer i kyrkan och hemma.

Sammanfattning

Adventsversen ”När andra ljuset brinner” är en av de mest folkliga texterna i svensk decembertradition – samtidigt som den saknar en officiell författare och existerar i flera varianter. För den svenska adventfiraren, oavsett om man är kyrkbesökare eller bara älskar ljus och pepparkakor, är poängen densamma: advent handlar om väntan, ljus och gemenskap. Och nästa gång någon sjunger ”När andra ljuset brinner” vid ljuständningen, vet du att det är en anonym folklig dikt som binder samman två av Sveriges starkaste decembertraditioner – advent och Lucia – i en och samma versrad.

Vanliga frågor