Hur många renar har tomten? Tradition, namn och fakta

Du har säkert hört talas om tomtens renar – men hur många är de egentligen? I den ursprungliga dikten A Visit from St. Nicholas från 1823 nämns åtta renar, men sedan dess har Rudolf med sin röda nos blivit en nionde medlem, och här reder vi ut traditionen, namnen och den juridiska verkligheten bakom tomtens renar.

Antal renar i ursprungsdikten: 8 ·
Traditionella namn: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner, Blitzen ·
Ren med röd nos: 1 (Rudolf) ·
Totalt med Rudolf: 9 ·
Källa: Dikten A Visit from St. Nicholas (1823)

En handfull fakta sammanfattar skillnaden mellan myt och verklighet – en kontrast som blir tydlig i nedanstående tabell.

Mönstret: Medan jultraditionen är enhetlig och global, är den svenska renskötseln lokalt reglerad och knuten till samernas kultur.

Hur många renar har jultomten traditionellt?

Antalet renar i ursprungskällan

• Dikten A Visit from St. Nicholas (tillskriven Clement Clarke Moore) publicerades 1823 och nämner åtta renar med namn: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen (New York Public Library (arkiv)).
• Dikten etablerade den moderna bilden av tomten som en rund och glad man med rensläde (Encyclopaedia Britannica (uppslagsverk)).

Rudolfs tillägg i populärkulturen

• Rudolf med röda mulen introducerades 1939 i en reklamsång från varuhuset Montgomery Ward (Encyclopaedia Britannica (populärkultur)).
• Sången Rudolph the Red-Nosed Reindeer publicerades 1949 och blev en global hit – därmed blev Rudolf den nionde renen i tomtens spann (Encyclopaedia Britannica (populärkultur)).

Vad detta innebär: Antalet är inte hugget i sten – det har utökats i takt med att nya berättelser vunnit genomslag.

Vad heter tomtens 9 renar?

Namnen på de åtta ursprungsrenarna

• Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen – dessa åtta namn förekommer i originaldikten (New York Public Library (arkiv)).
• Donner och Blitzen är tyska ord för ”åska” och ”blixt”, vilket kan vara en hyllning till författarens tyska arv.

Rudolf som nionde ren

• Rudolf har en lysande röd nos som vägleder tomtens släde i dimma och snö (Encyclopaedia Britannica (populärkultur)).
• Han är den enda av tomtens renar som har en särskild färg på nosen – en detalj som gjort honom omisskännlig.

Mönstret: De åtta ursprungsrenarna har beskrivande namn medan Rudolf sticker ut med sin röda nos.

Hur många av tomtens renar har röd nos?

Rudolf som den enda med röd nos

• Endast Rudolf har röd nos – de övriga åtta renarna beskrivs inte med någon särskild nosfärg i vare sig dikten eller sången (Encyclopaedia Britannica (populärkultur)).
• Rudolfs röda nos är en central del av hans identitet och ett viktigt narrativt element i sången från 1949.

Rudolfs historia och sångens ursprung

• Rudolf skapades av copywritern Robert L. May för Montgomery Ward 1939 och blev senare föremål för en känd julsång textad av Johnny Marks (Encyclopaedia Britannica (populärkultur)).
• Sången spelades in av Gene Autry 1949 och sålde över 8 miljoner exemplar, vilket befäste Rudolf som en självklar del av jultraditionen.

Mönstret: En enda avvikande detalj – röd nos – blev tillräcklig för att skapa en helt ny karaktär som format vår kollektiva bild av tomten.

Vem bestämmer hur många renar varje sameby får ha?

Rennäringslagen (1971:437)

• Rennäringslagen reglerar renskötseln i Sverige och ger samer exklusiv rätt att bedriva renskötsel (Springer (vetenskaplig tidskrift)).
• Lagen omfattar cirka 55 procent av Sveriges landyta och är en central del av den samiska kulturen.

Tilldelning av renskötselrätt

• Varje sameby ansöker om tillstånd hos länsstyrelsen, som beslutar om maximalt antal renar baserat på betesmark och miljöhänsyn.
• Det finns 51 samebyar i Sverige, organiserade som ekonomiska och administrativa sammanslutningar.

Implikationen: Samebyarnas antal renar bestäms av myndigheter, inte av tradition.

Får icke samer äga renar?

Renskötselrätt och samiskt ursprung

• Endast samer som är medlemmar i en sameby har rätt att bedriva renskötsel i Sverige enligt gällande lag (Nordregio (forskningsinstitut)).
• Rennäringslagen (1971:437) ger samerna en konstitutionell rätt att utöva renskötsel (Arvidsjaurs kommun (lokal myndighet)).

Undantag och regler

• Icke-samer kan inte äga renar för renskötsel, men det finns möjlighet att äga renar som hobbydjur under vissa förutsättningar – dock utan rätt att beta dem inom renskötselområdet.
• Koncessionssamebyar måste ansöka om särskilt tillstånd för sina renar.

Vad detta innebär: Rätten till renskötsel är starkt knuten till samisk kultur och historia – en juridisk verklighet som skiljer sig markant från den fria mytologin kring tomtens renar.

Åtta renar plus en, en kontrast som sammanfattar en hel myt.

Mönstret: De åtta ursprungsrenarna har beskrivande namn som antyder rörelse och karaktär, medan Rudolf är den enda som sticker ut med en fysisk egenskap.

Tidlinje

• 1823 – Publicering av dikten A Visit from St. Nicholas med åtta renar.
• 1939 – Rudolf introduceras i en reklamsång av Montgomery Ward (Encyclopaedia Britannica (populärkultur)).
• 1949 – Sången Rudolph the Red-Nosed Reindeer blir en världshit.
• 1971 – Sveriges riksdag antar Rennäringslagen (1971:437) (Springer (vetenskaplig tidskrift)).

Implikationen: Myten om tomtens renar har formats under nästan 200 år, medan den svenska renskötselns lagstiftning är betydligt modernare.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

• De åtta ursprungsrenarnas namn är Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner, Blitzen (New York Public Library (arkiv)).
• Rudolf är en nionde ren med röd nos (Encyclopaedia Britannica (populärkultur)).
• Rennäringslagen (1971:437) reglerar renskötsel i Sverige (Lunds universitet (juridisk forskning)).

Vad som är oklart

• Exakt när Rudolf inkluderades i tomtens renflock – det är inte allmänt accepterad tradition (Encyclopaedia Britannica (jultomten)).
• Vissa källor nämner 12 renar, men det saknar historisk grund (Encyclopaedia Britannica (jultomten)).
• Enligt Arctic Ungulate Society uppges alla renar i Sverige vara privatägda, men detta är inte entydigt bekräftat (Arctic Ungulate Society (forskningsorganisation)).

”More rapid than eagles his coursers they came, and he whistled, and shouted, and called them by name.”

– Clement Clarke Moore (tillskriven), A Visit from St. Nicholas

”Tomtens renar har ryska rötter – de kan spåras tillbaka till en gammal rysk legend om en gudom som färdades över himlen med renar.”

– Sveriges Radio (kulturreportage)

Myten om tomtens renar är en av de mest älskade julsagorna, men den sammanfaller med en verklighet som är både juridisk och kulturell. För den som firar jul i Sverige är det värt att minnas att traditionens nio renar är en populärkulturell konstruktion, medan de renar som faktiskt lever i Sverige är en del av samernas uråldriga kultur. För jultomteentusiasten och den som intresserar sig för svensk renskötsel är läget tydligt: traditionen erbjuder nio renar och en röd nos, verklighetens renskötsel bygger på lag, samebyar och en unik samisk rätt.

Vanliga frågor